Tänk så konstigt, att kroppen återhämtar sig, steg för steg, så bra. (Är det mina dagliga hundpromenader som gett mig denna kondition?) Visst finns det en hel del kvar att önska, men ändå! Nu kan jag duscha själv igen, gå utan gåstol, äta och dricka (även om cytostatikabiverkningrna gett sig tillkänna igen, så det blir bara varm mat och varma drycker, för att inte halsen ska krampa.)

Personalen här på Uppsala Cancer Clinic är också så gudomligt snäll och kunnig. Och bäst av allt - de har tid! Både patienter och anhöriga får sånt gott bemötande hela tiden.

Jag tänker också på det här med att ha tur. Jag har haft en så stor tur att ha fått träffa Haile Mahteme och få hopp. Tur att få opereras av honom. Tur att operationen kunde genomföras och att den gick bra. Och tur att slippa de svåraste komplikationerna och reaktionerna. Jag mår helt enkelt alldeles oförskämt bra, för att nyss ha gått igenom denna tuffa operation. Snacka om tur!

Och så får jag hälsningar, blommor, besök och samtal. Vilken lycka! Ändå är allt overklgt på något sätt och tankarna vill poppa upp och komma ifatt en, framför allt hos mina anhöriga. De har fått vara starka så länge och levt i ovisshet och spänning och så är det plötsligt ett annat läge - nu går jag mot ett nytt liv, istället för  att gå mot döden. Insikten kan framkalla både tårar och tillfällig ångest.

 Själv mår jag som sagt bra. Ingen feber, mindre värk nu och mer och mer kraft. Ja jag mår "fina fisken". Här serveras god mat och bra omvårdnad. När jag fått blåsor av en sorts tejp, läggs såren kring dränagen om ofta och tejp undviks nära blåsorna. Allt hålls samman av gördeln som håller mig hårt om livet. När jag behöver hjälp med att förstå saker som görs (sprutor, medicin, apparater, mätningar, värden,  prover .... så förklarar de. Jag bor i ett jättefint rum och får extra kudde, Nya täcken och allt jag önskar. Låter inte det skönt?

På morgnarna är jag sjöblöt. Vallningar! Även om jag redan gått in i klimakteriet före operationen, så blev jag nu en 100-procentig klimakterietant. Idag har de dragit det fjärde dränaget och imorgon ryker epiduralpumpen och bedövningen. Strax därefter urinkatetern, Sedan får vi se, om bakslaget kommer. Men jag njuter av nuet och glädjen att allt gått så bra hittills.

(Klicka på bilderna så blir de tydligare!)

God natt alla kära vänner!