Alla kära vänner, familj, släktingar och bloggläsare: Tack för ert fina stöd! Det betyder så mycket!

Ny stor artikel om Uppsala Cancer Clinic idag i UNT, med anledning av att det blir invigning imorgon. Landshövding Peter Egardt förrättar invigningen. Här dubblar man antalet operationer var rubriken på artikeln i papperstidningen. På webben heter den Omdebatterad klinik invigs. Läs den och kommentarerna som kommit in!

I papperstidningen fanns också ett tillägg i form av en artikel med rubriken Politikerna sa nej till förhandlingar med klinik. Där kan man läsa att folkpartisten Sigbrit Arfwedson som extra ärende fört fram frågan om att inleda förhandlingar om ett vårdavtal i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hon ville att styrelsen skulle ge sjukvårdsdirektören i uppdrag att förhandla fram ett avtal nu. Men samtliga partier sa nej.

Politikerna är alltså inte villiga att snabba på processen om avtal. Vill inte våra folkvalda lyssna på oss? Vad vinner de på att fördröja processen? Hur många liv vill de äventyra på vägen?

"Vi vet idag inte om Uppsala Cancer Clinic har den backup som behövs om komplikationer inträffar. Vi kan inte heller göra affärer med företag som vi inte har avtal med och det är inte självklart att få ett avtal med landstinget per automatik" Orden är oppositionsrådet Börje Wennbergs (s).

Hur svårt kan det vara?

Jag föreslår att ni informerar er om att backupen finns och vidare att ni tecknar ett avtal!

Då kan vi länsinvånare (och era väljare) känna oss trygga med att få den vård vi behöver!

Jag läser i huvudartikeln att det bara rör sig om ca 10 länsinnevånare per år som behöver bukhinnecanceroperation.

Det kanske vi har råd med.

Det kanske landets ledande specialist kan få ta hand om?

Eller är våra liv inte värda att levas ... ?

Mitt första besök på Uppsala Cancer Clinic idag. Redan i väntrummet känns det välkomnande. Och bättre mottagande kan man inte få som patient - kirurg, sjuksköterska, sjukgymnast, stomispecialist, operationssköterska, narkosläkare, vd, undersköterska .....

ALLA hälsar och sitter i tur och ordning ner och samtalar med mig och min man och tar sig tid att förklara och svara på våra frågor. Jag har fått se ett av de fina enkelrummen och skymtat operationssal och intensivvård. Allt i ett litet format men så väl anpassat till verksamheten. Jag känner mig så trygg man kan bli inför operationen.

På tisdag kväll nästa vecka ska jag vara på plats och  tas emot av personer jag nu redan pratat med och lärt känna lite. Och på onsdag om en vecka blir det operation.

Jag gör mig beredd.