Det är grått och fuktigt nu, i slutet på augusti. (Själv känner jag mig grå och torr ... )

Tänk att sommaren snart är slut! Jag hade trott att jag skulle bli mest sängliggande hela sommaren, men det har gått bra att vara ganska aktiv och ta promenader i stort sett varje dag. Lite jobbigt är det nu med den tilltagande tröttheten, torra läppar, sår i munnen och näsan, hårstrån som lossnar så fort jag tar i håret (tur att jag har så många!) och värken i händer och fötter i den fuktiga luften. (När jag kommer ihåg det tar jag handskarna på, eller så får jag försöka värma händerna i tröjärmarna.)

Att rensa i rabatter och trädgårdsland har jag helt hoppat över denna sommar. Det går inte. Men det är ju faktiskt inte hela världen. Tur att jag har en man och snälla barn som har gjort en stor del av rensningsjobbet. Det går bra att plocka in blommor i alla fall och det gör jag varje dag. Med sekatör och handskarna på förstås!

Fortfarande är det mycket administration kring det här med att vara sjuk. Förutom alla kallelser till provtagningar och annat, ska man som sjuk också ta alla diskussioner med Försäkringskassan. Min handläggare undrade om jag inte skulle ta och tänka på rehabilitering nu. Jag bad henne vänligen att vänta. Först måste jag opereras! Sedan ska jag efterbehandlas under en tid och därpå försöka återhämta mig. Först därefter kan jag lyssna på idéer om rehabilitering. Ojojoj. En sak i sänder måste det väl få vara?

Jag har fått fler mail från Frankrike angående mitt läkarbesök där den 31 augusti. Någon fransk-svensk tolk blir det inte tal om, eftersom professorn som jag ska träffa talar engelska. Vi får hoppas att min engelska är good enough. Förmodligen är den väl det. Idag har jag mailat till avdelningen för sjukresor och försett dem med uppgifter så att de kan beställa resa tur och retur för mig och min man till läkarbesöket i Lyon. Vi får se om de kan beställa alla anslutningar och eventuell hotellövernattning, eller om de bollar tillbaka till mig ...