Jag tror att många av de beslut som fattas av politiker och inom myndigheter och företag är väl underbyggda, men tyvärr kan det vara precis tvärtom också. Vi har något slags bråttomsjuka - allt ska gå fort, ge snabba resultat, styras av vinsttänkande. Det ser bra ut om det blir plus och det ser dåligt ut om det blir minus. Det  viktiga tycks vara att hålla budget, utan tanke på att budgetetar kan man ändra utifrån behov och verklighet. Bättre vore att alltid också tänka långsiktigt och tänka på sin kärnverksamhet - vad vi har för behov att tillgodose. Och då menar jag inte att behovet ska vara att hålla budget eller spara pengar, utan att sjukvåden ska vårda sjuka, skolorna ska utveckla barns tänkande och förmågor, äldrevården ska ge omsorg till de gamla ... Och om en verksamhet styrs på ett gott sätt tänker man också på hur och varför man utför sin kärnverksamhet och ser vilken vision man har - vad man skulle vilja uppnå.

I en sådan väl styrd organisation tar man hand om sina medarbetare på bästa sätt och skapar på så vis motivation. Egentligen är det självklarheter - att alla ska trivas och samarbeta - men i dagens arbetsliv tycks självklarheterna glömmas bort alltför ofta.

I  UNT idag, skriver Hans G Karlsson på Förändringsakademin en debattartikel som handlar om vikten av att ha goda chefer, chefer som också är ledare. Läs debattartikeln här.

Mitt "fall" fortsätter också att bevakas i media. Här är ett inslag på Radio Uppland från igår. TV4 hade också ett inslag, men det missade jag och har inte hittat någon länk till det heller. (Om någon hittar den, får ni gärna skicka mig den.) 

Människor fortsätter att uppröras över beslutet att skicka mig till Lyon i Frankrike för att opereras där, när jag skulle kunna opereras i Uppsala. Här kommer några kommentarer på artikeln i UNT igår: