Kanhända undrar någon hur det känns att vara sjuk i cancer och behandlas med cytostatika. Som jag förstått är det mycket olika beroende på vilka cytostatika man får, men också olika från person till person. De flesta tänker nog på att man tappar håret vid cytostatikakurer. Jag tror att det också är olika beroende på sort. Med mina cytostatika är det inte alls säkert att jag kommer att tappa håret och det skulle ju vara bra om det var så.

I vintras och våras tog jag cytostatikatabletter i åtta kurer. Då fick jag biverkningar i form av torra och svidande fotsulor och handflator, sårigt tandkött plus en hel del krångel med magen. Det fungerade bra att jobba halvtid. Och med ständigt smörjande med fotkräm och handkräm samt ullsulor i skorna, kunde jag gå ut och gå mina promenader och leva som vanligt för det mesta.

Nu är jag inne på min andra intravenösa cytostatikakur av fyra. Den här gången är det mycket mer krångel med magen (- diarréer och illamående, vilket är tröttande) svamp i munnen och så stickningar i handflatorna när jag blir kall eller tar i kalla saker. Fortfarande torra och svidande fötter. Och kramp i halsen när jag dricker kallt. Och så värker det outhärdligt under ögonlocken när ögonen tåras. (Så jag undviker kyla och att gråta ....)

Tar illamåendetabletter, värktabletter och diarrétabletter flera gånger per dag, för att klara av att äta och leva på som vanligt så gott det går. Men allra bästa medicinen är ändå familjen och alla goda vänner som muntrar upp.