Nyhet i eftermiddagssändning (Klicka så kan du läsa och lyssna!)

Jag hoppas som sagt att allt ordnar sig, men ännu vet jag inte var, när och om operationen blir av. (Imorgon kommer nyhetsartikel i UNT och inlägg på UNT24.)

Här är hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmers svar på min debattartikel. Det publicerades i UNT idag.

"Våra cancerpatienter förtjänar bästa möjliga vård", inleder hon sitt svar. Det tackar vi för! Det borde vara en rimlig utgångspunkt för alla vårdgivare. (Tyvärr vet jag att cancerpatienter inte alltid fått och får det. Patienter har fått stå i kö för operation för länge, så länge att det inte längre gått att operera dem. Några har till och med dött i en alltför lång väntan på operation. På grund av otillräckliga resurser.)

UCC säger sig kunna möta behovet snabbare än när verksamheten var förlagd på Akademiska. De vill se till att köerna inte blir så långa, så att de kan operera tidigare och på så sätt förhoppningsvis rädda fler. Det låter utmärkt, tycker jag.

Annika Brehmer skriver om UCC som en ännu inte existerande verksamhet - en "planerad verksamhet".  Man får nästan känslan av att det rör sig om ett tankefoster, trots att kliniken officiellt öppnar direkt efter semestern, den första augusti.

"Tyvärr är det inte så enkelt att vi kan teckna ett vårdavtal med den planerade verksamheten. En noggrann utredning krävs. Det är ytterst en patientsäkerhetsfråga."

Patientsäkerhet och vilja att teckna avtal

Jag och förmodligen alla andra patienter är glada för att man kontrollerar och beaktar patientsäkerhet. Men i det här fallet undrar jag två saker:

• Är det troligt att landets och Nordens mest erfarne och främste specialist skulle starta en klinik som inte var säker?
• Vidare undrar jag om landstinget verkligen gör allt de kan för att påskynda hanteringen med att undersöka och säkerställa att patientsäkerheten finns så att de kan teckna avtal?

Om Uppsala läns landsting och Akademiska sjukhuset ville samarbeta med UCC, för att ge den bästa vården (så nära det egna sjukhuset som möjligt), borde väl frågan ha allra högsta prioritet så att avtalet kan skrivas fortast möjligt. Och om man ville samarbeta borde väl Akademiska sjukhuset kunna bistå med sina specialistkompetenser när så behövdes. 

I ett samarbete skulle alla vinna på situationen. Patienterna fick minskat lidande med vård snabbare, behandlingarna behövde inte dra ut på tiden, man undvek krångliga administrativa rutiner med översättning av journaler, tecknande av avtal, långväga resor till andra länder  osv. UCC och UAS i samarbete vore väl den bästa och billigaste lösningen?

Eller tänker jag helt fel?

Det är med blandade känslor jag låter mig intervjuas och ser resultatet i olika media. Men, jag resonerar som så att jag har ju inget att förlora och allt att vinna, om det leder till operation för min del och en bättre vård för cancersjuka med min diagnos. Då får jag stå ut med att synas i tidning, på tv och webb och höras i radio, det är ett val jag gjort.

Fantastiskt är det att känna hur många människor det är som verkligen bryr sig om mig och vill hjälpa mig på något sätt. På Facebook hör vänner av sig. Och jag har blivit uppringd av tre olika f d patienter till doktor Haile Mahteme, som har opererats och blivit helt friska. Det är peppande och inger hopp. Tack! Idag har jag också fått veta att ett par startat en insamling för mig. Fantastiskt! 

Kanske kommer jag att behöva hjälp med insamlade pengar för att kunna boka en operation privat, om inte Akademiska remitterar till en klinik med kompetenta läkare som opererar enligt Sugerbaker-metoden. Jag vill tro att det ska kunna ordna sig utan att jag ska behöva boka operationen privat, men jag vet verkligen inte ännu hur det blir.

Försöker hålla modet uppe och hoppas så klart att allt ska lösa sig!

Tack alla för omtanke och kärlek! Ni hjälper mig.

Nu sitter jag i en fåtölj på Onkologiska dagvårdsavdelningen och får cytostatikadropp i en slang kopplad till min inopererade venport under höger nyckelben. Jag har fått medicin mot illamående och det går bra det här än så länge. En varm filt över benen och en kopp te ökar mysfaktorn. Och så förstås att det är en så varm och fin sköterska som pysslar om mig. Sånt betyder mycket!

Här är länken till P4Nyheterna i Radio Uppland

Klicka så kan du läsa och lyssna.